Efter mitt inlägg häromdagen om vad jag tyckte om 50 shades så skakade boktokan (och allvetaren) Elin min värld lite genom att påpeka att trilogin om Mr Grey inte alls är en enskild författares heliga verk. Det är nämligen från början fanfiction baserat på karaktärerna i Twilight som släpptes på fanforum under namnet “Master of the Universe“. När det visade sig vara en succé togs den ner och skrevs om för att kunna publiceras som en trilogi och resten är historia. Fanfiction innebär att karaktärerna, deras sätt att vara, att interagera och deras personligheter är desamma som i den serie/bok som influerat författaren – i det här fallet Stephanie Meyers – men handlingen är en annan. Istället för att förlusta oss i den något (innan äktenskapet) kyska vampyrvärlden hamnar vi rakt in i en erotisk roman. Tantsnusket är helt och hållet E L James egna verk, hennes egen ursäkt för medellivskris, för Meyers har en fast tro på att sex innan äktenskapet är fel och har således (enligt egen utsago) aldrig läst en sida av 50 Shades.
Ska vi titta på lite likheter? Eller snarare identiska drag mellan huvudpersonerna eftersom det defacto är samma karaktär? Bella (Twilight)/ Ana (50 shades) är klumpig, snubblar på sina egna fötter, är oskuld, biter på läppen, rodnar konstant, pratar i sömnen och kallar sin pappa vid förnamn. Edward (Twilight)/Christian (50 shades) är adopterad in i en rik familj med fler adopterade syskon med ett tragiskt förflutet, är svår att förstå sig på, dominerande, stelnar till när Bella/Ana rör honom, tittar på när hon sover och är nästintill löjligt avundsjuk. Kompisen Jacob (Twilight)/José (50 shades) är båda kära i Bella/Ana, har en pappa i rullstol och försöker kyssa henne.Handlingen då? Jodå, det finns enormt många likheter även där och jag skulle kunna lista ett antal saker men då jag inte vill göra inlägget till en spoiler för de som eventuellt anser att 50 shades/Twilight är något faktiskt de vill läsa så låter jag bli att lägga näsan mer i blöt just nu. Vi kan väl säga att det genast gick upp ett ljus för mig varför man valt Charlie Hunnam att spela Mr Grey.
Personligen måste jag erkänna att jag blev förvånad över att det här inte uppmärksammats mer, för med flera stycken som är på detaljnivå identiska med de ursprungliga Twilight böckerna ligger det här någonstans för mig och lurar kring att vara plagiat med gigantiska (hej USA!) stämningar och royaltykickbacks. Men likheter är lätta att avskriva och även om det är allmänt känt att detta är baserat på fanfiction så får man väl ändå lyfta på hatten och gratulera pseudonymen James för att verkligen prickat en homerun. Både med böckernas genomslagskraft, eller kanske framförallt genom att lyckas hitta en av få författare i världen som inte på något sätt vill koppla ihop de två historierna.
Tillägg: Jag vill klargöra att jag inte på något sätt tycker att fanfiction är något annat än intressant, det är fantasi som flödar och tangenter som glöder. Däremot tycker jag inte att det är okej att låta hela det imperium av kvinnor som EL James romaner nått gå ovetande om det faktum att det inte handlar om nyskapande av huvudpersoner, relationer och kännetecken. Att sälja något som sin egen produkt, när det helt klart finns genomarbetat materiel skapat av någon annan i botten känns rävaktigt.
Är det okej att återanvända andras genomarbetade idéer för egen vinning?
A SWEDE TRAVELS 
jag har faktiskt inte läst någon av böckerna eller sett någon av serierna/filmerna. känns som att jag är den enda haha
LikeLike
Nejdå, det finns nog många med dig! 🙂 Jag blir mest förvånad över fenomenet och hur fort något kan få sån hype och spridas.
LikeLike
Här är ju en som inte läst och inte blir jag mer sugen nu efter att Elin “avslöjade” att det är stöld alltsammans!!? 😦
Bra inlägg Alfva! Hejja!
LikeLike
Sen är väl frågan hur mycket det KAN uppmärksammas också. DN har skrivit om det vet jag (jag mejlade MoU-pdfen till Hanna Fahl, som skrev artikeln), och många artiklar om 50 shades handlar ju inte om 50 shades i sig, utan fenomenet som uppstått /genom/ 50 shades. Hela konceptet fanfiction är dessutom svårgreppat för många, så att bara säga att 50 shades egentligen är fanfiction fungerar inte om man ska tilltala en bred publik. Man måste förklara vad fanfiction är (seminariet “Vad händer med oss när vi läser” från Bokmässan idag är ett jättetydligt exempel på hur svårt det är att förklara fanfiction för allmänheten), och varför det är obekvämt (för oss fanficförfattare) att 50 shades är fanfic gone bestseller. Jag skulle också vilja se att det uppmärksammades mer, men mest skulle jag vilja att 50 shades uppmärksammades betydligt mindre – på grund av en rad anledningar, men främst för att det ger en bild av BDSM som kan vara direkt farlig. Personer från BDSM-communityn säger själva att böckerna inte är en representation av deras livsstil. Det viktiga är att sexet är sk “safe, sane and consensual”, och det krävs ju inte många sidors läsning av 50 shades för att fatta att ingenting i det förhållandet varken är safe, sane eller consensual.
Om 50 shades-vågen bidrar till att det börjar produceras mer erotik för kvinnor, så är det jättebra – så länge det inte allting blir såhär http://www.litteraturmagazinet.se/malva-b-/begar-oanstandiga-berattelser/recension/kaka-olsen
(mest ledsen över 50 shades-hypen är jag nog för att så många kvinnor verkar ha upptäckt erotik för första gången, och jag vill liksom bara klappa dem på huvudet och peka på datorn och säga “det finns jättemycket porr/erotik skriven av (och för) kvinnor här, helt gratis” och sen gå in på typ AO3 åt dem och låta dem ha kul med taggarna, och låta dem hitta sig själva och sin sexualitet. Det finns 15åriga cis-tjejer som skriver mer trovärdigt bögsex än var EL James skriver en trovärdig (sexuell) heterorelation. Och ändå är det EL James som tjänar alla pengar.)
LikeLike
Tack för otroligt intressant kommentar! Jag är själv uselt påläst på fanfiction, men förstår att det finns mängder därute som är betydligt bättre än dessa båda exempel. Vad gäller BDSM har jag ingen personlig erfarenhet, men erkänner villigt att jag är en av de som inte fullt ut läst de scenerna utan enbart bläddrat förbi eftersom det inte tilltalar mig. Ärligt talat skummade jag genom långa partier av böckerna för att bli färdig, eftersom jag retade mig redan på i början på boken av återkommande språkbruk.
Jag hoppas dock att din sista poäng får lite bett, att de som verkligen skriver erotik värd att uppmärksamma är de som får börja dra in lite inkomster på det, för nog hade böckerna tilltalat mig betydligt mer med genomtänkt skrift och trovärdiga sexscener.
LikeLike
Några av de bästa litterära verk jag läst har varit fanfiction. Främst för att det i fanfiction skrivs om personer som det skrivs EXTREMT få böcker om – dvs unga vuxna (18-25), och när jag läser vill jag kunna relatera till personerna jag läser om. Fanfic skrivs främst av unga, främst /för/ unga, och det tilltalar mig fruktansvärt mycket mer än de långa raderna deckare i svenska bokhandlar. Men, eftersom det är en extremt stor majoritet tjejer/kvinnor som skriver fanfiction, så är det klart att det är ett förbisett område. Det pratas om att unga killar tittar så mycket på porr, men jag är ganska säker på att jag på både högstadiet och gymnasiet konsumerade mer porr/erotik än de flesta killarna i min klass – om än i annan form. Fanfiction är en enorm kultur (på AO3, som är ett förhållandevis nytt arkiv, finns 839 539 fics i 13 103 fandoms. På fanfiction.net, en betydligt äldre sajt, finns det 84 500 bara i Glee-fandomen. Harry Potter har 660 000, Twilight 213 000), men som sagt, den består till allra, allra största delen av tjejer/kvinnor. Dessutom så handlar väldigt många fanfics om homoerotiska förhållanden mellan män, vilket är ytterligare en bidragande faktor till att det ignoreras. Kvinnors sexualitet är liksom inte värd någonting, den kan inte tas på allvar, kan inte pratas om utan att det måste fnittras lite (också från “Vad händer med oss när vi läser”-seminariet, Kunskapskanalen livesände det och jag var så arg under hela sändningen).
Dessutom så är det ingen vinstdrivande marknad, vilket också är en bidragande orsak till att det pratas så lite om det. En av premisserna för att fanfiction över huvud taget ska kunna få existera är att den är gratis. Man får inte ta betalt för fanfiction, det är brott mot upphovsrätten att göra vinst på någon annans kreation. För mig, som läst och skrivit fanfiction i över tio år (nästan halva mitt liv), så är just friheten en extremt viktig del. Jag /vill/ inte att folk ska kunna börja tjäna pengar på fanfiction, för det är så fel, det är så mot allting som fanfiction är och står för.
Nu har jag eldat upp mig alldeles, det kanske inte var meningen. Men jag blir genuint upprörd när folk tycker att 50 shades är “bra böcker”, för det är så mycket i dem som är FARLIGT. Om man kan se problemen med boken och dess innehåll och fortfarande tycka att den är bra – fine, men det är det väldigt, väldigt få som gör. Jag blir även genuint upprörd när folk avfärdar fanfiction. Jag vet att du inte har gjort något av det, det är inte det jag försöker säga! Men jag är nog fortfarande upprörd efter det där jäkla seminariet, och nu fick jag utlopp för det…
LikeLike
Du har all rätt att bli upprörd, vi pratar ändå om böcker som inte är vad de utger sig för att vara där basen ligger i ditt territorium och något som du brinner för. Jag är tacksam för din input, du har fått mig att öppna ögonen och ta in fakta och information som jag inte hade en aning om, som förmodligen få i min värld hade kunnat ge mig insikt i. Nu måste jag kolla om Kunskapskanalens sändning av seminariet finns tillgängligt på SVT, för det låter intressant på något sätt.
LikeLike
Exakt, skrev också om det för någon månad sedan när de tre böckerna lästs ut. Otroligt mycket likheter! E L James ville ju till och med ha Stewart och Pattinson i filmatiseringen. http://agneslauedberg.blogspot.se/2013/08/femtio-nyanser.html
LikeLike
Intressant, Ryan Gosling hade nog faktiskt (men kan ha med min svaghet för honom att göra) varit mitt förstahnandsalternativ till filmen. Hade det blivit Stewart/Pattinson är det dock högst oklart om jag ens bemödat mig att se den. De har inte gjort något intryck på mig alls.. 🙂
LikeLike