För mig, som jobbar på ett företag med verksamhet i områden som Chennai blir det svårt att missa den förödelse och misär som det ihållande regnet den senaste månaden orsakat. Men i media är det tyst. Kanske dövas det i jämförelse med flyktingkatastrofen som pågår i Syrien. Men hur Prinsessan Madeleines urringning är nyheter i sammanhanget förstår jag inte riktigt.

Det har varit kraftigt regn i Chennai och närområdet i över en månad. Skolorna har varit stängda sedan redan i början, den senaste veckan har det minst sagt kulminerat och förra tisdagen stängde flygplatsen på grund av översvämning. Många har fått fly sina hem som ligger mer eller mindre under vatten. Människor har dött. Många. Alldeles för många har blivit av med sina hem. Sopor ligger överallt. Under december regnar det knappt 350 mm på hela månaden, vilket är vad som föll under en enda dag, det har alltså öst ner de senast 34 av 40 dagarna. Det går knappt att föreställa sig vad dessa naturkatastrofer ställer till med. 

Vi saknar fortfarande kontakt med ett antal från vårt kontor, anläggningen har tagit skada av vattenmassorna. Företaget löser det, de har försäkringar, men vi hoppas alla mår bra. Nu börjar vattnet sakta men säkert sjunka undan, elektriciteten kommer tillbaka på vissa platser och ett enormt arbete för att återskapa området och bostäder kommer påbörjas. Läskiga, hemska oväder rör sig överallt, Jag ska genast sluta klaga över vinden som vint hos oss sen i torsdags. CNN rapporterar i alla fall kring läget. Här, evakuering från Chennai.