Om ett litet tag kommer det ett inlägg om vad jag inte gillade med Salou, en stad som egentligen inte är en stad. Det är väl egentligen ett litet samhälle, men här har britterna invaderat på sommaren och det liknar mer en riktig stad än ett turistområde. Bra och dåligt på sitt sätt.

Med risk att irritera någon, men vilka städer med höghus är charmiga? För mig tappar de mycket. Ge mig rustika trevliga gamla kvarter, en liten gata här och där. När vi börjar prata Benidorm så har man tappat mig. Om man inte bjuder upp till Medeltida marknad, vilket Salou råkade göra just när vi var där, då kan man få några pluspoäng.

Den här lekparken hör till en av stadens fördelar. Den är nämligen stor, den är uppdelad i olika åldersektioner för de minsta, lite större, större och största barnen. Självklart är det svenska Hags som har ett finger med i spelet här också, liksom i så många andra lekplatser runt om i Spanien. Perfekt beläget intill tågstationen, någonstans troligtvis centralt i Salou. Det där sista vågar jag faktiskt inte säga så mycket om eftersom jag gången efter absolut inte hamnade här när jag trodde att jag styrde bångstyriga Benke in hit.
Praktiskt nog ligger två snacksbarer i direkt anslutning (utan biltrafik) för föräldrar som inte känner för att hänga på en lekpark. Ännu mer praktiskt är att området är ovanligt lummigt för att vara Spanien och därmed ligger i mer eller mindre skugga större delar av dagen.

Jag skulle inte vilja påstå att lekparken gör Salou sevärt, det finns andra aspekter av staden som skulle locka mer (och mindre). Men reser man med barn kan en sån här oas vara en väldigt fin extra fördel!