Dag 9

Vår sista hela dag i Port Dickson började riktigt tidigt faktiskt. Jag vaknade vid halv 5 av att någon låg och gurglade sådär härligt som bara Lilla A kan på morgonkvisten. Lite mat senare hade hon somnat om bredvid mig istället, men själv gick det ju inte lika smidigt att sova.

Vi  gjorde en tidig frukost eftersom det igår var lagom kaotiskt med köer och tomma tallrikar (om man nu fick tag på en tallrik)under frukostruschen.

Vårt mission idag var att få tag på ny ersättning åt A. Något vi trodde skulle vara piece of cake, bara vi tog oss in till Port Dickson. Nemas problemas serrni. Klockan 9 prick var jag och S på plats i PD. Problemet var bara att alla affärer öppnade först 10.30…

Tji fick vi alltså. Lyckligtvis hittade vi ett lite djupare hål i väggen än de vanliga hålorna som faktiskt hade barnmat. Inte nog med det, de hade rätt sort också! Så det var två lyckliga semesterfirare som med lätta steg stack tillbaka till bilen och åkte de 35 minutrarna det tar tillbaka till hotellet. Då hade vi irrat runt inne i den lilla hålan i över en timme ska tilläggas.

Under tiden som vi varit borta hade ett litet oväder dragit förbi, men E hade snällt och troget suttit kvar i regnet och vaktat sina solstolar. Han är en man det går att lita på. Tur att A inte verkar ha något emot regn heller, för hon fick nog också snällt vänta….

Kolsvart på himlen på väg in mot Port Dickson

Annars har dagen bara förflutit på som “vanligt”.

Vi har badat, ätit och druckit. Sen har vi badat lite till och ätit lite till och nu är det sovdags.

Har ni sett den röda sanden?
Att bada är det bästa som finns
Fast någon befann sig lite för länge i solen
Att duscha funkar också
Iaf så länge hon får leka med handduken

Men så var det ju de där krabborna på stranden. Har ni nånsin sett de göra sina massvandringar? Det är riktigt vidrigt kan jag berätta. Hela stranden var full av krabbor. Små, små krabbor som verkade irra runt utan något direkt mål.

K bevittnar om att de inte är så rädda för människofötter som vi inbillar oss, utan om hon provocerade någon så ville den fightas lite.

Ha i åtanke att detta är riktigt riktigt små krabbor. Inte så lätta att fota alltså….

Matdags?
Vad äter de egentligen?
Snygg va?

När den här hästen kom och travade förbi var jag nästan helt förberedd på att den skulle stegra och slänga av sin ryttare. Men nej, han bara fortsatte över de läskiga små varelserna som sprintade under hans hovar. Duktig pålle. Jag ställde mig på behörigt avstånd från honom. Om utifall att….

Hästrumpa

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s