Dag 13 Batu Caves

Här på förmiddagen gjorde vi oss iordning och tiggde skjuts av S bort till Batu Caves som vi faktiskt skymtar ifrån balkongen på klara dagar. Lilla A lämnade vi hemma för att bli bortskämd av farmor och faster.

Ser ni mig?

Själva grottorna som bär samma namn som den lilla byn i närheten ligger högt uppe, för att ta sig dit upp måste man ta sig uppför de 272 trappstegen av lite vinglig karaktär. Det är inte bara en kalkstensgrotta, utan det är även ett av de mest kända Hinduiska templen utanför Indien, den stora statyn som ni skymtar under är Murugan.

42 meter hög och målad helt i guld importerat från Thailand
Lutningen är inte att leka med
Hinduerna var så välklädda inför sitt besök i templet
Högst upp

När man väl kommer in i grottorna är det rätt så maffigt. Och smutsigt som tusan. Vad är det för fel på att hålla rent egentligen?

Det är närmare 100 meter upp till taket som i stort sett är övervuxet av rakt stående träd i öppningar. Kalkstensklippor hänger ner lite läskigt här och var. Just när vi var där blev det tyvärr ett motljus från solen som sken och de extra lamporna som var tända i grottan, så inga bilder blev direkt bra. Lite synd, eftersom det hade kunnat bli grymma bilder av taket.

Exempel på det dåliga ljuset

Många familjer hade med sina nästan nyfödda små bebisar för att bli välsignade i det stora templet som låg inuti grottan högst upp. Det var inte utan lite beundran jag suckade medlidsamt när en mamma med en relativt nyfödd bebis (2-3 veckor gammal) pustande tog sitt sista trappsteg och torkade sig i pannan när hon nådde toppen.

Bebisens huvud är insmort i något gult

K och G som tidigare har besökt grottorna berättade om klåfingriga apor som man skulle akta sig för. Vi spanade och tittade, men inga apor fanns i sikte. Jag blev faktiskt lite besviken, eftersom jag gillar apor. Så fick jag syn på den. Ovanför mitt huvud. Det enda stället jag inte tänkt på att titta. Visst är den söt?

På lyktstolpen högst upp i trappan

Nervägen var nästan värre. Trapporna är inte gjorda i svenska mått, utan det är knappt rum att sätta fötterna på varje trappsteg, det är höga hopp mellan varje. Alltså var fokus helt och hållet på vart man satte sina fötter, så jag kände mig lite lagom groggy när jag kom ner.

Hittade några snälla pojkar som med läskig fingerfärdighet hackade upp en ung kokosnöt åt mig för RM 3.

I min nöt fanns säkerligen en liter kokosnötsvatten

Nedanför själva attraktionerna finns några stackars restauranger och några souvenirbutiker. Restauranger här nere har inte riktigt förstått att de ska ta ut överpriser, vilket är helt underbart när man är på en sevärdhet. Vi var inne en snabbis och tittade, men mest för att få lite fläkt på oss, eftersom det blev hysteriskt varmt när vi klättrade upp och nerför trapporna. Annars är det mycket små statyer av diverse gudar, såklart finns även kossan uppställd. Den här är till min mamma som älskar kossa mu.

Staty ovanpå det lilla templet nedanför trapporna

Lite längre bort fanns även ytterligare ett tempel tillägnat Haruman/Hanuman med en obligatorisk staty på ca 15 meter i riktigt grälla färger. Eftersom han är apguden tyckte jag det passade väldigt bra att det var just här som vi såg resten av aporna som bara hängde.

Heter han Haruman eller Hanuman?

Vissa såg ut att bara beundra sina tempel på avstånd.

Beskådande hindu

Andra verkade ha andra avsikter.

Den första tiggerskan jag har sett i det här landet

Lagom trötta, riktigt svettiga och lite lätt klibbiga bestämde vi oss för att det räckte för dagen.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.