Efter gårdagens utflykt, då det smakades på Durian glass började faster K bli dålig, så vi fick helt enkelt göra stan osäker utan henne.

Alla större städer har sitt eget China Town, är man inte så sugen på att bli påhoppad av enträgna försäljare och påträngande krängare så kan man faktiskt få slippa dem genom att istället ta en tur till det närliggande Central Market. Där finns visserligen inte några fejk-kopior av t-shirtar, badshorts osv, men det finns en hel del hantverk, saris, saronger osv. Klimatet är avslappnat, försäljarna trevliga som få och även här finns viss prutmån, även om det mesta är fastprissatt. Det är självklart inte lika smidigt att glida förbi alla affärer/stånd utan att verka lite intresserad när man har en madam i vagnen som tycker det är kul att skratta åt alla som hälsar längs vägen.

Vi passade på att äta lunch en trappa upp i deras Food Court, men min vana troget beställde jag såklart mat som inte var ätbart. Om någon, av någon anledning, skulle befinna sig i KL, gå på Central Market och beställa mat, så undvik då Nyonyas Honey Chicken om möjligt. Såsen var ren honung, utspädd med kryddor vilket bara gjorde det hela mer svårsvalt, kanske finns det de som har lärt sig att uppskatta den smaken därute, men jag blev bara akut illamående. Tur att maten serverades med ris… 😉 E misstog en grön chilipeppar för att vara en böna, tuggade sig igenom den och svalde innan han insåg sitt misstag och såg lagom febrig ut i några minuter innan det värsta la sig.

När vi hade gått våra obligatoriska varv inne på CM beslöt vi oss för att iaf ge stånden i självaste China Town ett litet försök. Mitt på dagen är det inte många personer som är i rörelse på dessa gator, trots det tog det över 5 minuter att få korsa gatan.

Jag tycker kanske inte själva China Town är speciellt charmigt alls, inte gör det promenaden förbi alla stånd direkt smidigare av att släpa på ett dragplåster. För visst måste vi handla något åt henne? Vill hon inte se den nyaste biofilmen? Ha de fräschaste skorna i stl 34 osv?

Eftersom vi fick syn på Menara KL sticka upp i himlen beslutade vi oss för att ta en promenad dit. Det såg ju ut att vara så nära. En kvart senare insåg vi att vi hade gått åt helt fel håll, så det var bara att vända, gå våra 15 minuter tillbaka till startpunkten och knalla ytterligare 45 minuter innan vi nådde fram i botten på backen till tornet. Därifrån tryckte vi in oss i en shuttlebus tillsammans med 9 andra turister för den korta färden några svängar upp, upp, upp.

Självklart kostar det pengar att åka upp till utsiktsplanet som ligger ca 250 meter över marken. Vi hade länge tänkt åka upp i Petronas Twin Towers, men där måste man köa på morgonen för att få en slot att åka upp under dagen. Dessutom kommer man då bara 41 våningar upp till bryggan som sammansluter de två byggnaderna. Inte så imponerande högt alltså. Hissfärden måste ha gått i raketfart, för det var nog knappt 60 sekunder från det att dörrarna stängdes tills vi fick gå av många våningar upp.

Tv-tornet i KL är ett av världens 3 eller 4 högsta med sina 428 meter, så det är klart att det är maffigt, även om man inte kommer så högt upp. Vi hade bra utsikt därifrån hela vägen “hem”, det är ändå en bra bit bort.

Det finns lite mysiga saker att titta på när man tar en promenad i en stad.