Nostalgi – Filippinerna

on

Idag började min kollega ställa massvis med frågor om att resa till Filippinerna, något som väckte en ådra i mig där jag bara var tvungen att utsätta mig själv för att titta på bilderna från resorna i april 2008 och december 2008.

Ibland när man är ute och reser känner man bara att hit vill jag återvända. Och trots att vi tekniskt sett redan har återvänt en gång skulle jag ändå vilja se Filippinerna ytterligare en gång, på riktigt. Gladeligen utan att behöva lida av graviditetsillamående.

Helst av allt reser jag heller inte tillbaka hit med små barn, vilket gör att det kommer dröja ett tag innan vi kan återvända. Och med tanke på hur många fler turister vi mötte bara 8 månader efter första besöket är jag lite rädd för att åka tillbaka 10 år senare. Kanske är saker som bäst när man upplever dem för första gången!

Chocolate Hills på Bohol

Den stora nackdelen med Filippinerna är densamma som dess tillgång. Arkipelagen. Landet består av över 5000 öar, för att ta sig mellan dessa krävs det både tid, tålamod och planering. En resa mellan Malapascua ovanför Cebus norra spets ner till grannön Bohol tar minimum 7-8 timmar. Det vill säga om vägen inte brakat samman, färjan går som den ska. Förseningar och inställda avgångar utan förvarning är tyvärr mer regel än undantag och den slingriga vägen upp till Maya klarar inga riktiga regnoväder. Vill du fortsätta över till Negros är det ytterligare 2-3 timmar.

Än så länge är landet vad man lovade att Thailand skulle vara för 20 år sedan. Med lite sämre matkultur men bättre engelskakunskaper.

3 Comments Add yours

  1. stellabystardust says:

    Åh, vad underbart det ser ut!
    Helt fantastiska bilder!

    Filippinerna har varit mitt drömresmål i över 10 år.
    Jag skrev ju för några veckor sedan om Sumatra – och just de risplatåerna vid vulkansjön där är det vackraste jag sett. Eller wow-känslan som var den starkaste jag upplevt i resväg.
    Då sa min resekamrat just då “då skulle du se Filippinerna. Det är som det här men 10 gånger vackrare”. Och anledningen att vi alls var på Sumatra var pga en kille som skadat sig där, och som min resekompis S mött just på Filippinerna. (hm, lång story)
    Sen tänkte jag dra till Filippinerna (under samma långresa) men just då blev några europeer kidnappade sådär otäckt och det blev jordens hallaballoo. Så det var inte läge.
    Så sedan dess… drömdrömdröm.

    Hm, undrar hur stora barnen ska vara innan det är läge. 😉

    Like

    1. Alfva says:

      Ja, vissa delar av Filippinerna är ju fortfarande ett stort no-no, men där vi reste var det lugnt och fridfullt.
      (Eller ja, förutom den där natten när 50 militärpoliser klev iland på Malapascua för att riva byggnader som låg för nära stranden och pistolskott hördes på natten)
      Men annars.. 😉

      Och nog sjutton är det vackert vill jag lova. Förutom storstäderna. Cebu och Manila är överskattade som semestermål!

      Like

  2. den där S says:

    Åååååh vilka bilder! Det ser helt ljuvligt ut!

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.