Tänk att vi redan är hemma, att det redan är över. Jag har en del tankar och funderingar kring resan som jag gärna vill få ner på pränt, vad gäller resmål, hotell och barnvänlighet. Men också om själva erfarenheten, leendet i själen som spred sig när barnet inte ville åka hem. Då måste det ha varit precis så bra som jag upplevde det. Att sen dessutom få komma hem till den andra delen av familjen som på sitt håll (och hemma) haft en alldeles strålande vecka.

Nu ska jag bara behålla känslan. Värmen. För idag var det isande kallt och jag insåg hur fort man glömmer. Men vintern är inte bara lång, den är också underbar i sig. Hösten är här, i sitt esse och nu ska vi ta tillvara på tiden. Som alltid.