Snuttefilt Dalmatin – Diinglisar Limited Edition

on

Ni som hängt med i svängarna vet ju att vår Torkel, en zebra funnits i X antal upplagor alla lyckats rymma sin väg. Istället har vi försökt ersätta med något tråkigare varianter men sen fått nöja oss med storasysterns Holger (giraff) eller liknande varianter från just Teddykompaniet (men som jag tycker är betydligt tråkigare). För är det något den här Lillasystern älskar så är det sin Torkel. Ett av hennes absolut första ord för övrigt.

2012-06-10_korfu (21 av 28)Torkel nr 1 som rymde på Korfu i juni 2012

2013-06-14 (5 av 29)

Torkel nr 4 misslyckades med rymningsförsök på Mae Namstranden utanför Florist Resort på Koh Samui

diinglis_dalmatin

När jag sent i somras efterlyste en zebra så fick jag till slut kontakt med en tjej på Teddykompaniet (som visserligen bekräftade att de var slutsålda och tömda ur restlagret – vilket gör mig lite ledsen att man då inte förstår populariteten och tar in den i ordinarie sortiment pga efterfrågan) som berättade att de under senhösten skulle släppa en ny Limited Edition i samma färgställning som hon trodde kunde bli en bra ersättare.

Nu har alltså hunden kommit, en dalmatiner och ja, den är väl söt. Troligen kommer vi att byta ut de tråkiga tigrarna som ersatt här hemma mot just denna, men någon Torkel är det inte.

På samma gång som det är otroligt mysigt att ens barn har en “kompis” som de håller extra hårt i märker jag ju hur sårbar man blir när själva gosedjuret hamnar i bakvattnen. Nu är detta ju vårt andra barn med samma typ av anknytning till dessa Diinglisar och vi borde ju vara vana från Lilla As avgrundsvrål de gånger vi försökte lugna henne som liten och gud förbjude – hade glömt snutten.

Det är väl kanske tur att även Lillasystern börjar bli större så att vi inte längre behöver oroa oss just för de här sakerna längre. Lilla A har ju sen något år tillbaka inte samma typ av måste till sin snutte, nu duger vilken kramgo kompis som helst. Jag hoppas att det inte är så långt efter för E heller. Fast ännu hellre skulle jag vilja få tag i en zebra att kunna spara. För minnenas skull. De som inte bara finns på foton.

5 Comments Add yours

  1. Åh jisses vilka minnen det här inlägget rörde upp. Härliga minnen som då var katastrofala med tappad snuttefilt. Vi hade sån tur att äldsta sonen som var den som fäste sig vid just en snuttefilt valde ett örngott på ett påslakanset för barn. Så när första snuttefilten försvann så började vi klippa bitar ur påslakanet och hade på så sätt ett lager av snuttefiltar 🙂

    Like

  2. Jag är nästan glad att mina ungar inte haft en såndär viktig sak som dom hållt extra kär. Tore har iof sin Thor gubbe. Och Ingrid sina 10 snuttefiltar. Men en 3-åring behöver inte släpa på sin “käraste” överallt och som sagt bönans snuttar finns redan 10 av 😉

    Like

  3. Madelene, mamma till två små killar says:

    Rasmus har lyckats ha kvar sin zebra, tack och lov, men vi har utökat med en tiger som han är lika fäst vid nu. På förskolan har han en tiger som ” bor” där eftersom han inte kan sova utan en “bebis” som han kallar sina snuttisar. Snart kanske han inte behöver sina bebisar med och det kommer nog kännas lite trist… 🙂

    Like

  4. Stina says:

    Zebran finns på Svens lek och baby i nynäshamn, fanns iaf 3 st idag.

    Like

    1. alfva says:

      Men säger du? Nynäshamn alltså. Det är en bit bort och inte riktigt mina vanliga hoods – men jag får kanske göra en utflykt! Tack för kollen!

      Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.