Så kom så dagen när den här semestern helt enkelt är slut. Det är lite sorgligt och ganska trist, samtidigt som vi självklart längtar hem till E. Själv är jag aningen nervös för flyget, dels för att det var ganska turbulent på väg hit och dels för att Lillasystern tyckte det var en bra idé att kräkas (och lite kanske för att Lilla A nu vaknar med magont). Allra mest kommer vi sakna det underbara här i Grekland. En vacker dag kommer vi kanske tillbaka? Till Grekland då, Samos känns inte som ett måste.

Vi hörs igen på svensk mark!