Jag är hemma, jag mår bra och jag är fantastiskt nöjd med vår weekend. Livet drog igång i 150 med jobb och krav från sekunden jag satte ner foten innanför dörren, men jag kommer nog snart ikapp. Då ska ni få se bilder i stora lass, men först måste jag bara få njuta och tänka tillbaka på försmaken av våren som vi lyckades få.

Egentligen skulle jag inlett den här veckan med simning, men tack vare allmänt kaos i mitt huvud imorse följde inte sakerna med till jobbet (liksom varken busskort, passerkort, plånbok eller mobilladdare…..) och jag fick snabbt tänka om. Planerade istället in promenad med Ida som led av träningsvärk, tillsammans tog vi oss an ack så hala men sköna stigar runt Krokhöjden och Glasbrukssjön. Här ska vi snart kunna springa är tanken, även om jag nästan svimmar av blotta förskräckelsen finns där ändå en tanke att jo fasen, det ska jag nog klara. Jag. Premiär kördes igår längs Themsen där jag drog till med dryga tre kilometer utan att stanna, vilket för mig är helt enormt bra på första försöket. För jag vill ju gilla att springa, det vill jag.

Vi hörs när jag andats ett tag!