Lilla A passade på att sova ytterligare en hel natt, men när hon vaknade hade hon 38,5 i feber och var allmänt grinig och gnällig. Vi vet fortfarande inte riktigt varför febern kom, eller vad den berodde på, men den höll i sig ett tag.

För att kyla ner henne tog jag och G en promenad längs den sjukt långa nerförsbacken mot Mont Kiara Plaza där det finns diverse affärer. En supermarket, Starbucks, McDonald’s och annat som räknas som necessiteter här. Hela området Mont Kiara är faktiskt charmigt. Det känns absolut inte som att man är i Asien, men inte heller som att det är västerländskt. Motorvägsbroarna är täckta av klängerväxter och naturen grön och frodig runtom. Ni får bilder på det hela senare.

Hemvägen blev ju desto tyngre eftersom nerförsbacken hade bytts mot en uppförsbacke. En låååång uppförsbacke. Det är sällan det rinner om mig när jag kommer fram någonstans, men nu var kläderna helt dyngsura. Men A var nöjd som hade fått lite frisk luft iaf.

Vi hängde vid poolen en kort sejour, testade vår flytring med sittplats åt A. Klockren! Dvs när vi hittar en pool som inte är iskall! Det gäller att sakta men säkert vänja henne mer och mer vid vattnet, att bara stoppa i henne skulle innebära gallskrik. Jag förstår det, jag menar…. Jag sätter helst inte ner tånageln. På eftermiddagen gick det desto bättre med vårt badförsök och hon gled snällt runt i sin lilla ring i 10 minuter innan vi tyckte att det räckte. Vill ju inte kyla ner henne för mycket!

Jag och E hoppade resterna och åt lunch på det lilla haket här nere. Det är en restaurang som hör till husen. Det är bara de boende och de som besöker de boende som har möjlighet att äta här, vilket gör att de är rätt beroende av att folk ska gilla deras mat. Bassim, en irakier som har resten av släkten i Sverige äger den och en liten mini-supermarket över gatan har blivit kär i Lilla A. Han fick leka barnvakt häromkvällen när humöret tröt för den lilla damen och vår mat stod rykande färsk på bordet. Han hade snits den farbrorn.

I övrigt har vi tagit det lugnt idag. Jag har inte ens tagit fram kameran, det får bli en annan dag.