Fredagskväll och jag varvar äntligen ner, den här veckan har varit rätt påfrestande för oss alla och nu med en dundersjuk E som bara legat sen igår morse i stort sett så märks det att barnen är högt och lågt. Mest högt faktiskt. Speciellt i ljudnivå. Hjälper inte att jag haft tekniska problem på jobbet och ligger efter så det heter duga. Men jobbar gör jag inte på varken fredagar eller lördagar. Det får bli söndag om det krisar. Halsen är sådär precis mittemellan att jag inte vet om jag ska våga träna eller inte. Troligen inte. Barnen var i alla fall nöjda, tack vare sjukt fin granne som rastade A innan läggdags slapp jag det tjafset med. Det här att plötsligt vara ensamstående (nåja) är lite konstigt och innebär att storstädning behövs.

För länge sen i Aspuddsparken, Lillasystern var bara en bebis och vi hade sol

Det sägs att solen ska hålla sig framme hela helgen, jag vill göra något roligt med barnen imorgon. Här hemma blir jag bara irriterad på gnället, tjatet och det eviga “mamma – vet duandet”. Borta är lugnare. Utomhus är betydligt lugnare. Jag gillar lugnet, även om det innebär att jag är helt utmattad av frisk luft (och pollen) när kvällen sen kommer. Planerna än? Obefintliga.