Solen kom och solen gick, kvar är jag med alldeles för få timmars sömn i kroppen och en känsla av analkande förkylning. Sånt jag inte har tid med, men som Lillasystern varit hemma från förskolan med nu i dagarna två. Trots det måste jag jobba, det är inte många dagar att spela på nu fram till semestern och ärligt talat ligger jag på minus i effektivitetskvot de senaste dagarna. Det är mycket som ska vara levererat dessa sista ynka timmar.

Typiskt tecken på att jag börjar bli stressad är att kosten faller isär helt, vad hände med mellanmålen, med grönsakerna och med det som inte var fullt av socker? Nåja, jag är medveten om problemet och det är bara att ta tag i saken igen. Strama tyglarna. Fast inte idag, för idag ligger fokus på att orka överhuvudtaget. För det känns inte helt självklart.