Imorgon är det en månad sen vi kom hem från Thailand. En månad. Nästan lika länge som vi var borta, vilket känns som en evighet men också som ingen tid alls. Det är också precis en vecka tills dess att jag tar med mig Knoll&Tott på planet till Samos. Börjar längta nu. Fast känns inte som verklighet.
Ute börjar det bli höst och jag vräker mig efter fleecejackor åt barnen. Som håller. Som funkar.
Så härligt det ser ut! Jag gillar dock vädret för tillfället och ser fram emot både höst och vinter 🙂
LikeLike
Underbart med säsonger!
LikeLike
Men åh vad härliga bilder!!! Underbart att kunna drömma sig tillbaka 🙂
LikeLike
Ja, så himla grym grej! 🙂
LikeLike