Det var fantastiskt vårväder över Nora igår, barnen hängde ute mest hela dagen. Själv satte jag mig i en stol och vände nyllet mot solen en liten stund för att tanka energi. Ibland drömmer jag om det där, om lugnet som infinner sig i en småstad. Om trädgården. Om friheten. Men lika fort vaknar jag och inser begränsningarna, tvånget att efterhålla en trädgård. Jag har ett litet projekt här hemma att skaka liv i vår lilla uteplats på souterrängplan, när vi kom hem idag – innan regnet började ösa ner hann jag börja rota och riva en del här nere. Kanske finns en framtid med gröna fingrar även för mig. Om än långt, långt bort.

Idag hade solen bytts mot regn och njae, då dör lusten rätt fort måste jag erkänna. Det är ju ändå rätt smidigt det här att kunna byta lägenhet mot hus lite då och då utan att verkligen behöva leva och hålla i det hela tiden. Faktiskt.