Hit åker man inte för att uppleva lyx, även om Langley marknadsför det som lite finare i kanten. Langley Hotel La Foret är inget speciellt, om man inte syftar till maten för den är helt fantastisk och gör allt så pass värt. Hotellet ligger strax utanför backarna i Val d’Isere med en kort promenad på några minuter för att ta sig ner (upp) till liftarna. I priset ingår halvpension med sex middagar och sex frukostar, varav frukosten är helt klart det sämsta kortet.

Rummen är små och enkla i furu, men funktionella. Luxuösa är inte ordet jag skulle använda, inte heller att det på något sätt skulle vara finare i kanten. Här ligger skidshopen inbakad i hotellet, vilket gör det lätt att byta utrustning om något inte skulle fungera men vilket också gör att det kan vara kaos när man vill komma åt sitt skåp. Att hotellet har en relaxavdelning är både ett plus och ett minus då doften från kloret sprider sig över hela hotellet tidvis.

Baren och restaurangen är det som gär hotellet till vad det är, då dessa middagar som ingår i priset är vad du förväntar dig att få på finrestauranger varje kväll. Trerättersmiddagar på skidsemester är ett fantastiskt koncept mellan att släntra omkring i mer eller mindre träningskläder och att få känna sig vuxen med finkläder. För barn? Nja, konceptet saknar lite där. För visst bör det inte slängas fram rätter med barnmat, men att förvänta sig att de ska äta samma saker som vi gör rakt av (när vi själva tycker det är lite udda) kan vara mycket begärt för många. Smaka av, absolut. Äta upp? Inte riktigt troligt.

Val d’Isere eller inte? Det kan jag inte råda om, för mig slår Canazei/Campitello många snäpp högre. Inte minst för att utbudet av luncher både var billigare och godare i Italien, men också för att backarna här inte fick mig helt såld. Hur vackert det än var.