Vet ni hur ofta jag tittar med avund på folk som är bra på att planera, prioritera och sen faktiskt göra det de ska? Inte så att jag inte får saker gjorda – men det är ofta i sista sekund, lite för hastigt och med onödig stress. Dessutom är jag extremt bra på att putta saker framför mig (speciellt träning/kost).

Så, idag ska jag ut och leta efter en hederlig planeringskalender som ska få följa med mig i livet. Överallt. Med allt. Sen att jag har tjugo möten i veckan som ofta byter plats med varandra får väl vara så, men det övriga ska vara planerat minutiöst för att få ut så mycket som möjligt av den tid jag ändå lägger. Gärna ska den innehålla träning också, så att den faktiskt blir av. För hur bra vila än är kan det bli alldeles för mycket av den saken. I alla fall för en latmask som mig. Idag däremot är jag välförtjänt av en, för mina revben protesterar högljutt efter att tagit emot en Slinky* i full kareta igår kväll. Aj. Aj som fan.

*För den som inte vet vem Slinky är kan ni kolla här. Hon må vara liten. Men hon gör ont.