Ge mig sol och värme nu tack! 

Här hemma har jag legat däckad ett tag, sedan i början på veckan faktiskt. Ont, ont, ONT i hela kroppen, knagglig i halsen, noll energi (det krävs att man är trött för att orka stirra på ingenting i tre dagar). Nu äntligen känns det som att jag är på bättringsvägen, men bra är jag helt klart inte än. Tålamod, tålamod.

Det var ju helt klart lite typiskt, för den här veckan hade behövt gå på 110% för att få ihop den extratid som behövs inför nästa vecka när det är sjukhusbesök som avlöser varandra. Fast med tanke på tillståndet på barnen här hemma så behövs det helt klart, tiden hos magläkaren är mer än nödvändig och koll av njurarna för den andra kan vi ju inte heller prioritera bort. Kombinera det med massa sjukor som gått senaste tiden plus att jag nu ligger däckad så kan vi konstatera att lönen för februari kommer inte vara fet direkt.

Men så här är det ju, vi vet det. Det är bara att bita ihop och köra vidare. Om några dagar är troligen den här tiden glömd och vi är tillbaka på banan ordentligt. Tills dess hänger jag kvar i sängen med mina usla serier (nej, jag har inte många kvar att se längre) och min onda arma kropp.