Stranden vid Nang Thong är ju ingen höjdare om ni frågar varken mig eller A, det är fullt med stenar och just den här säsongen går alltså vågorna rätt högt. Istället hoppade vi in i en flaktaxi utanför hotellet, han ville ha 600 THB för att ta oss t/r till White Sand Beach som ligger cirka 15 kilometer norr om själva centrumet där vi bor. För de flesta andra är det här ingenting, men för mig – som inte riktigt gillar fart och inga säkerhetsbälten är det djupandning i en kvart.

White Sand Beach ligger granne med Coconut Beach som jag egentligen tror är aningen roligare, men dagen som vi skulle dit hörde jag att ett ryskt par från hotellet med litet barn hade packat sig iväg just dit, det kände jag inte för – så vi höll oss till White Sand istället. Just den här dagen var det tvärlugnt, ja, förutom de höga vågorna och vinden då – men det var en trevlig utflykt och lagom mycket människor, det vill säga knappt några alls. Har jag sagt att jag älskar lågsäsong?
Roligast på dagen? The Sarojin (lyxhotell) ligger precis bredvid, till den hör denna lilla båt som jag tror kallas jolle eller liknande (jag avskyr båtar, så hata mig inte om jag har fel) som en snubbe försökte ta sig ut med. Det var en kvart av in och ut från stranden, där fyra killar från hotellet fick göra sitt bästa för att inte skratta ihjäl sig åt försöken som gick fel gång på gång. Vi satt på stranden och fnissade gott. 

Vi beställde in varsin fruktshake, som tyvärr var alldeles sockriga – men hjälpte ju i alla fall till att släcka törsten. Lunch kunde vi smidigt käka på strandrestaurangen, bra priser (liksom hela området i Khao Lak generellt) och helt okej smak. Vi badade lite till, hängde runt på stranden, grävde och klockan tre stod vår taxi redo att köra oss tillbaka. Lagom utflykt och jag var nöjd över att vara tillbaka på Bhandari på eftermiddagen, med en kokosnöt redo!