Vi kan väl inte vara ensamma om att ha fullkomligt kaos de här veckorna i juni? Det är så mycket som händer och så himla, himla lite tid att göra det på. Dessutom skiner solen ute, så jag vill aldrig vara inne och ta itu med alla dessa måsten som finns. Heller har jag egentligen ingen lust att jobba, men med en arbetsbelastning som är högre än någonsin är det bara att tuta och köra. Fast, jag gillar ju när det händer saker och det här är faktiskt ganska roliga grejer som rullar, det är bara så himla bråttom och så mycket och alldeles för nära semestrar.
Ikväll ska jag förbereda inför tjejkalas som Al och Lykka ska ha imorgon för sina klasskompisar. Till hösten splittras gruppen där hälften börjar i annan klass och det tillkommer nya personer. För A spelar det nog egentligen ingen roll, hon leker tydligen bra med de flesta enligt skolan men tittar man till klassfördelningen så fick hon med sig precis de hon leker bäst med. Det innebär att på fredag morgon är det sommarlov, även om det är några veckor kvar på fritids (2 för att vara exakt) innan hon går på ledighet till den 18:e augusti så är ungen taggad till tänderna helt klart.
Jag? Jag är också riktigt sugen på sommar och semester, men samtidigt älskar jag den här säsongen när alla är så himla mycket mer positiva och gnället inte riktigt kommit än. För det är faktiskt ganska trevligt att se fram emot saker, precis som vi ser fram emot sommaren och alla planer som är gjorda. Förresten ska jag tydligen springa ett lopp på lördag – det hade jag lite glömt av. För så mycket händer just nu att jag inte ens har koll på dagarna. På ett bra sätt.