Förra söndagen stack vi hemifrån Nacka kollektivt med buss in till Slussen (som håller på att bli kaos) och traskade ner till båten. Den låg förut direkt vid Slussen men har nu flyttat några hundra meter närmare Gamla Stan, så numera går det troligen fortare att kliva av tunnelbanan där om du kommer norrifrån snarare än att åka hela vägen till Slussen. 

I år firar Skansen 125 år och jag hoppas verkligen att formatet som det är håller i sig länge till, för åh så jag uppskattar det här gamla och gemytliga. Området må vara löjligt stort och inträdet kostar ju en del, men de här gamla gatorna att strosa på, de gamla affärerna att titta in i och kullerstenen. Herregud så jag älskar! Det finns ju även en djurpark och massa annat i anslutning, men mer om det besöket senare, för jag måste ju visa er lite av det här. Utsikten har jag ju redan pratat mig varm om.

Ett annat ställe som egentligen slår lite högre än det, på den fronten vad gäller gamla hus och byggnader är ju kära gamla Wadköping i Örebro. Dit tänkte jag helt klart ta med barnen i sommar, för vi har lite tid att slå ihjäl i Örebro är det tänkt och jag tror att det kan bli en riktigt mysig utflykt det med. Men Skansen ja, alla dessa fina hus. Missa inte att kika in på ett fik på en bakgård och njuta av atmosfären, det fick vi stå över den här gången på grund av dålig planering, men hade varit så fint.

Populärast i den här delen av området var helt klart glasblåsaren som dagen till ära höll på att göra små fåglar. Inte riktigt vår typ av smyckning hemma, men de är ju vansinnigt fina att titta på – och kul att se hur de görs. Barnen uppskattade det massor och ville knappt gå vidare. Utanför hittade vi dessutom en massa fina glasbitar som låg som utsmyckning. Vi vuxna passade på att smita in både på snickeriet och den gamla maskinfabriken där fläktbanden (nej, jag har ingen aning om vad de heter) fortfarande rullade vidare.

Det är något i mig som inte kan låta bli att bli helt dunderförtjust av allt det som fanns förr i tiden. Hur ineffektivt det än var så är det nostalgi. Trots att jag inte levde då. Firandet till ära fanns även leksaker framme från rätt tidsera, trevliga damer i smyckade hattar hjälpte till att komma igång, lite som Anne på Grönkulla (hette det ens så?). Mysigt! 

Vad tycker du är bäst på Skansen?