Redan innan sommaren sa jag högt att en sista minuten kanske var aktuell sista veckan då vi vänt in och ut på dagarna för att se om vi kunde komma iväg någonstans hela familjen däremellan. Det gick inte. Och så värst ledsna för det var vi ju egentligen inte för vi hade ju planerat in väldigt bra de veckor vi fick tillsammans. Visst, vi kan väl inte påstå att sommarvärmen var med oss (bortsett från några dagar i Gäddede) men humöret satt på rätt ställe och hela familjen hade en fantastisk semester.

Men så närmade sig den där sista veckan för mig och barnen. Efter händelserna i Turkiet i mitten på juli var resorna till Grekland som var vårt primära mål begränsade. Förståeligt. Skolorna var fortfarande lediga och folk kunde resa. Nästan hela utbudet var utrakat och att hitta några specificerade boenden var nästintill omöjligt till vettiga priser.

Som ni vet är jag rätt bra på att scanna av marknaden och jag erkänner att jag nästan hade gett upp. För det fanns inte mycket att välja på. Det som fanns kostade antingen en förmögenhet eller var inte alls i närheten av den standard som vi ändå behöver. Som en sista utväg la jag ut en efterlysning på FB och fick napp på en fantastisk lägenhet mitt i Palma. Nästan lite för bra för att vara sant. Jag är så otroligt tacksam för att människor som dessa finns och vågar lita på en främling – hoppet lever om världen.

Vad vi tyckte om att bo i Palma? Det förtjänar ett eget inlägg. Men låt oss bara nöja oss med att vi haft en helt magisk vecka på en av mina favoritplatser här i världen.

Trånga gränder. Stekhet asfalt. Doften av tapas. Lekande barn.