Morro Jable ligger allra längst söderut på Fuerteventuras kust i området som kallas för Jandia. Det i sig är en liten strandby, där egentligen det mesta händer på huvudgatan som har en del affärer och mestadels turistrestauranger som ärligt talat har sett bättre dagar. Men den där lilla, lilla oasen nere vid vattnet som utgör själva “byn” får mig på fall.

Vattnet är löjligt turkost, vindarna ljumna innan solen börjar gå ner. Det är människor i rörelse, men horderna av turister hänger troligen på grannön. För här är det lugnet som hägrar. Några vindsurfare är kvar ute med sina brädor, många motionerar i en eller annan form.

Vi har promenerat bort hela vägen från vårt hotell, letat oss igenom affärer och provat solglasögon till förbannelse. Blivit blåsta på desamma med. Så vi vänder ner mot havet igen, för lugnet där är svårslaget och vyerna otroligt vackra.

Jag vet inte riktigt vart Morro Jable egentligen börjar och slutar. Sanningen är att Jandia stad ska finnas här bakom också i något område, men vi hittar aldrig dit. Kanske inte känner att vi behöver? Jandia är samlingsnamnet för hela halvön på södra delen, här är avstånden stora mellan de flesta hotell. Friskvård, cykling, vandring och surf är största nöjena. För oss? Promenaderna och att betrakta folklivet.

Så när vi får syn på den lilla, lilla bykärnan nere vid vattnet sätter vi sikte direkt. På stranden ligger människor kvar och solar, vi har siktet inställt på mat. För även om vi reser all inclusive vill vi testa något annat, något lokalt. Vi ger oss på bläckfisken på en av de få krogarna, njuter. Visserligen har vi inte tårna i sanden medan maten serveras, men så värst mycket närmare kan vi inte komma. Känslan av att vara på en grekisk ö är nästintill fullkomlig.

Fuerteventura, Jandia och också Morro Jable verkar vara tyskarnas ställe. Överallt på restauranger och i affärer tilltalas vi först och främst på tyska. Jag förstår dem jämt, men låtsas som jag inte hör. För jag är en av de som inte vill tala mitt “eget” språk när jag är på semestern, som om tyska vore mitt. Deras inhemska och gester eller engelska gäller för mig. Av samma princip läser jag aldrig från svenska menyn eller ger mig till “svenska” restauranger i första valet. Men i alla fall, turismen här är såklart inte lika tung eftersom det finns mängder av utrymme.

Men Morro Jable? Helt klart en liten mysig kärna att söka sig till när man tröttnat på allt vad hotellet har att erbjuda. Vackra vyer, ett fantastiskt lugn och en känsla av att allt i världen är rätt fint.