21 Juni 2017. Vi trampar på en trottoar i Björknäs, klockan är strax efter klockan 15 på eftermiddagen och vår bokade bil från Doortogate börjar bli aningen för sen. Barnen hoppar runt, studsar av förväntning. Framför oss ligger drygt sex veckor av okänd mark, om vi nu inte missar flyget.

Arlanda Terminal 2. Incheckning pågår, trots att vi reser med barn i sällskapet har vi samtliga fått platser i olika delar av flyget. Personalen suckar och förbannar arbetet med placeringen, lovar att vi ska få nya vid gaten. Tänk på tiden när det här hände jämt?

Berlin – Tegel. Om flygningen till Berlin på knappa två timmar är vår transfer inom flygplatsen närmast en mardröm. Vi har en timme innan vår flight till Abu Dhabi ska lyfta, k.a.o.s.e.t på Tegel kan knappt beskrivas med ord. Stressnivåerna skjuter i höjden när vi fastnar och standarden på flygplatsen kan inte ens jämföras med Skavsta. Med 20 minuter kvar till avgång har vi minst 100 personer framför oss i passkontrollen. Personal från gaten kommer för att vifta fram oss som ska med flighten, men avviker fort med årets djupaste suck när han inser att det är minst halva kön.

Abu Dhabi International. Halvvägs, hittills har inget barn brutit ihop trots lite skakig start med stressade föräldrar. Etihad levererade ätbar mat (hurra!) och alla sov en stund. Vi rekar flygplatsens alla lekplatser, äter konstig kanelbulle och orimligt nog McD. Fyra och en halv timme senare är vi på väg igen.

Kuala Lumpur International Airport – KLIA (1). Klockan är strax efter 22 lokal tid, vi har varit på resande fot i närmare ett dygn. Flygningarna har gått smidigare än förväntat, alla är fortsatt på gott humör. Bagaget kommer som det ska, flygplatsen andas det där Asien som vi alla älskar. Vi köper biljett för minibuss  till hotellet, ser till att snacks finns tillgängliga och insuper atmosfären som är storstad i 45 minuter medan vi tar oss in till Kuala Lumpur.

Seri Pacific, Kuala Lumpur. Det är midnatt innan vi befinner oss på rummet. Vi dråsar ihop, beställer room service och njuter av att (nästan) vara framme. Barnen testar torkad fisk, vi tar en dusch och sen går ögonen ihop. Trots att jag sovit på alla flighter. Nästa morgon söker vi av frukostutbudet, nöjer oss med mätta magar och hamnar i skuggan vid poolen. Mittemot ligger nyrenoverade Sunway Putra Mall, vi fyller på med nödvändigheter vi inte orkade släpa (schampoo, tandkräm) samt kör rundsmakning av het majskolv på Nando’s. En snabbis via Berjaya och karibisk restaurang får avrunda kvällen, för vi måste packa ihop oss igen.

Denpasar, Bali. Vi landar fem minuter innan utsatt tid, tar oss igenom säkerhetskontrollen med våra pass innehållandes visum för de kommande veckorna. En lapp håller upp mitt namn och vi transporteras genom ankomsthallen. Väl i bilen svänger vi vänster, åker 100 meter och fastnar, trafiken lever upp till sitt namn.En timme senare lämnar vi äntligen flygplatsens område och körs mot Sanur.