Jag vet att jag väldigt ofta säger att det bästa jag vet är sand mellan mina tår. Det är ingen lögn, det är bara att jag gärna slipper sanden i all annan form. I alla fall om den om den nu måste bara sådär silkeslen och paradisaktig. Nej, bara nej.

Så det är knappast konstigt att vi Inte hängt mer here vid havet under vår första vecka bara genom att poolen sett ut som den gjort. Herregud – vem kan motstå? Bäst med Long Beach Chalet är ju belt klart läget på poolen. Och utsikten. Den magiska, magiska utsikten. Ni vet, så där katalogdrömmig.

Jag menar – vem kan motstå det här?

Men så kom vi till Klong Nin, som direkt bjöd in med dramatiskt oväder, precis som Long Beach passade på veckan innan. Men havet där, wow. Ni vet hur man ibland bara får känslan direkt om man kommer trivas eller inte? Den. När man bara vet.