Det är inte mer än två veckor sen vi kom hem från Thailand, ändå har jag både hunnit med en sväng till Oslo och nu befinner jag mig i Spanien igen. Vi har nämligen hittat en julmarknad i Barcelona, en lite udda grej när det är femton grader och solen skiner. 

Men julmarknad och julmarknad? Julmarknad i Barcelona är inte riktigt samma sak som att gå på en julmarknad i Sverige. Eller Tyskland för den delen. Du kan glömma att hitta en glögg, eller lussebullar. Eller något annat hembakt för den delen. Det finns heller inte mycket till tomtar, förutom de som dansar eller klättrar uppför en stege. I övrigt är det julstocken (en bit ved med påmålat huvud), dockor och figurer till krubban och deras skämtsamma gubbe som fertiliserar jorden (ja, den bajsar).

Läget däremot. Det är helt klart genomtänkt, för vart har de ställt upp detta lilla skådespel om inte mitt framför katedralen i Barcelona på Plaça de la Seu. Hit tar man sig enkelt genom att antingen åka till Plaça de la Cataluña och vandra ner de fem minutrarna eller närmaste Metro som jag tror borde vara Jaume I. Vi? Vi snubblade över den av misstag, men var så pass nöjda över att få insupa lite atmosfär. Även om det är femton grader och lite soligt just när vi är här. Just den här julmarknaden heter Fira de LLucia och är öppen varje dag fram till jul mellan 10-22. Vi lär göra ett återbesök på kvällstid för maximal stämning. 
Julkänslan fanns nog inte riktigt där, för mig handlar julen mer om de mer svenska klassiska detaljern. Ni vet, kyla, varma kläder, glögg, fikabröd, ostar och allt annat hantverk utöver de smycken och enstaka handgjorda detaljer här. Istället fastnade vi i en dialog om varför jag inte tror på att Jesus har funnits och varför man inte får bestämma vad någon annan ska tro på eller varför. För ni vet väl att resor öppnar upp för dialoger om allas olikheter och ännu mer likheter? Sånt som barn växer av.