Jag älskar vinter, det gör jag verkligen. Men den här versionen av vinter? Inte lika mycket. Det är blött, rått och njae. Idag passade jag på att framkalla bilder från när jag och tjejerna var i Thailand för några månader sen. Gissa om jag känner för att göra om den resan? 

Kanske borde jag passa på att sticka iväg på resa med Lillasystern kring påsk i år, vi kan ju faktiskt köra en egen vända till någon strand i världen. Kanske denna? Det vore ju en fin present åt henne nu när hon så fyller 6 år om knappa två veckor. Sex år. Stora ungen. I höst börjar hon i förskoleklass, den blir samtidigt obligatorisk vilket innebär att det inte går att ta ledigt på samma sätt framöver ens innan ettan drar igång.

Mest troligt är det allra mest mitt sug efter strand och värme som talar, för vi har ju faktiskt hela fyra veckor på Bali i sommar hela famlijen att se fram emot och nästa vinter finns tankar om att ta de där dagarna som julen bjuder på och sticka långväga. Kanske.

Prae Ae Beach (Long Beach), Koh Lanta november 2017

Nu vet jag ju för faktum att stränderna på Koh Lanta inte ser ut så här just nu, speciellt inte Long Beach. De myllrar av folk, kommersen är i full gång. Vi kom i slutet av oktober, vilket var precis innan högsäsong och det var helt perfekt. Ingen trängsel, låga priser på bostad och stränder helt för oss själva.

Är det inte lite konstigt hur mycket man kan uppskatta vardagen och vilja resa på samma gång? Men det är bäst att passa på. För en vacker dag tar det kanske slut.