Kuta var precis sådär kaotiskt, stökigt och ganska smutsigt som vi hade föreställt oss. Men Kuta är lite som en lök, ju mer man skalar desto mer hittar man. Vi spenderade en hel vecka här som start på vår returresa till Bali och jisses man vad man går miste om saker ändå?

En gång i tiden fanns bara några få gator i Kuta, sen byggdes det ut och masskommersialismen slog till, hotellen blev större, restaurangerna mer flådiga och gatorna bredare. Motorcyklarna tutar i ett, stora shoppingkedjor slåss med inhemska små butiker, Starbucks dominerar. Det vill säga tills man viker av och kliver in på Poppies Lane. Det är som natt och dag, visserligen finns affärerna kvar och restaurangerna håller ofta hög kvalitet. Men lugnet och charmen? Den finns här – på en av de mindre gatorna i området.

Här bor vi fint på det lilla och ganska konstiga hotellet La Walon. Det passar oss, det är lagom för våra galningar till barn, inom bara någon minuts promenad ligger små supermarkets där vi kan köpa glass. Längs gatan utanför finns mängder av mat och shopping. Men det känns som en helt annan verklighet än det Kuta som väntar på båda sidor av Poppies. Gatan är smal, bilar får ofta vänta, backa och tränga sig fram. Mycket är återvändsgränder, det är enkelriktat. Det är är inser vi som de bästa restaurangerna gömmer sig – som Poppys, Un’s och på granngatan finns Fat Chow.

Kuta Beach däremot är inte jättemycket att hurra för, vattnet är strömt, det är stökigt och kommersen är igång nästintill dygnet runt. Det är dock fantastiskt att trampa igång sig här på morgonen och vill du kan du komma riktigt nära alla flygplan som landar här.

Summa summarum – Kuta som område skulle jag hålla mig långt borta igång, även om jag tycker att kaoset i sig inte utgör det som är mitt problem med Kuta, det kan jag hantera. Jag har svårt för överkonsumtionen och hetsen över att bli mer av ett jetset-resmål snarare än det backpacker och mer jordnära det en gång var. För personerna som bor här är desamma, deras förutsättningar har knappt förändrats och att bara importera stora kedjor att driva hotell, supermarkets och affärer tär på lokalbefolkningen samt kapar på det där som är charmigt. Låt dem aldrig komma åt Poppies.