Så här är det, jag slog på lite extra tempo inför Thailand när vi hade 31 dagar kvar. Idag är det 28 och jag är alltså inne på dag 4/31 dagar utan socker. För att inte bli helt galen och jävlig fick jag därmed öka träningsdosen en del, för ja, jag behöver få ur mig saker efter arbetsdagar och ibland faktiskt mitt i. Träningen är ett bra utlopp, när jag inte får trösta mig själv med socker, vilket är min favoritgrej att göra annars så behöver jag helt enkelt röra mer på mig.

Så, i måndags satte jag igång och som ni vet var jag ute på en runda efter jobbet, visserligen tyvärr lite för stillasittande under resterande delen av dagen, men jag höll mitt matschema, åt tillräcklgit mycket för att inte vara hungrig men för lite för att vara proppmätt. I tisdags tog jag mig till kontoret och njöt lunch med en kollega, pratade för mycket och slurp sa dets å åt jag upp de dubbla portionerna som låg i min låda. Aj sa min mage och uppblåstheten var ett faktum. Mitt nästan 40 minuter långa pass på kvällen framför Gympaläraren var därmed inte ett av de bästa, övningarna krävde mycket kontakt med de inre magmusklerna som jag hade otroligt svårt att aktivera.

Så kom onsdagen, jag visste att jag hade planerad träning på kvällen men anlednignar gjorde att jag blev på hemmaplan och fast i möte över hela lunchen. Inte optimalt ur en rörelsesynpunkt, så jag drog ut på en jogg på eftermiddagen – otroligt konstigt för att vara mig. Fem kilometer blev det i alla fall, varav fyra var i joggande tempo utan att stanna en enda gång. På kvällen sen hann det ju bli ytterligare ett pass i Skarpnäck när vi övade och övade på matchsituationer med högt tempo.
Idag blir det en vilodag, för vet ni – jag tänkte inte ta ut mig själv utan skapa nyttiga och hållbara vanor. Däremot ska jag dels hinna jobba färdigt, dels packa väskor inför en helg i stugan och dels faktiskt ta oss ner till St Annas. Så det blir inte helt lugnt ändå kan man väl påstå.